22
“Pigilugan ku bu mokogulanganan ku, pokinongoy niu pa og tabal u koni dianiu.”
Dangan midongog nilan ion moktaluꞌ nog Hinibru, migdungag ilan motiknaꞌ dun. Dadi, miktaluꞌ si Paul nog, “Akon og gotow Hudyu u, bu dituꞌ u binataꞌ sog koliwagan bonua nog Tarsus nog sakup nog bonua nog Silisia. Dini u tinumulin sog Jerusalem koni. Pionadan u ni Gomalial nog botad nog miktidu dia sog mokogulanganan ta kituꞌ kobon nituꞌ. Mikanad u mahatul nog glam nog poꞌatan. Bu pinomalan ku tokodoy moktinud og tanud ta dia sog Mikpongon mamaꞌ nog kopoktinud niu koyon dun numun koni, boyaꞌan pimosokitan ku asta mikpomatoy ain mikokunut dia sog Dalan koni tumamuy dia sog Mikpongon. Bu pimalud u og glibun laki dianilan, mangka u ilan kolobusuoy. Og kounutan nog boliananan ta kituꞌ, bu glam nog kobogolalan sog tanud ta koni, kotoksiꞌan nilan og piginang u kituꞌ. Bu mikalap u tanan nog sulatanan sog duma bogolalanan kituꞌ sog Damaskus, nog ngon og bayaꞌ u mangoy mongukpaꞌ sog ain og mikokunut kituꞌ sog tanud koni mangka u ilan pitangoy mokpuliꞌ dini sog Jerusalem bagun ilan pogdonogon.
“Tibua, sintak nami ompanow posunguꞌ sog Damaskus, dangan milanilani ami na dituꞌ, nog daliꞌ na glotuondow bonua, gomonsunoy pa ngon motilak nog silow nog tidu sog glangit sinumilow dianakon. Migdayun u ombuksak dun, bu ngon og midongog u nog miglogolun dianakon. Maꞌ long non dun, ‘Saul! Saul! Iduma pokposokitan mu ma akon?’ Dadi, tinumabal u nog, ‘Sima a buan, Apuꞌ?’ Tinabal non sop akon nog, ‘Akon si Isus, og gotow Nasaret kituꞌ nog pikposokitan mu.’ Og dumaanan ku koyon, mitongow nilan og silow nog dolag koyon bu midongog nilan og gonek nog taluꞌ koyon, tibua, daꞌ nilan kosabut og sompotan non. 10 Dadi, miktaluꞌ u nog, ‘Olo gidoy og ginangon ku, Apuꞌ?’ Tinabal u nog Pogbayaꞌ nog, ‘Pogbuat a mangka a pogdayun sog Damaskus. Bu dituꞌ mu na kosunoy bog olo og ginang nog pinangon ku dianika.’ 11 Sabap nog landuꞌ kotilak og sinumilow kituꞌ dianakon, milamong u dun. Dadi, pigagak u nog dumaanan ku asta minatong ami dituꞌ sog Damaskus.
12 “Ngon og gotow dion og ngalan non si Ananias. Polotamuy ion sog Mikpongon bu mikokunut dia sog Botad kituꞌ nog pilatas ni Apuꞌ Muses, bu motas dosop og gadab dianon nog glam nog Hudyuanan nog migonong dion. 13 Minangoy ion dituꞌ nakon mangka indog dia sog molani u mangka non akon toluꞌoy nog, ‘Saul, ika og gilug u. Moksud na mokpuliꞌ og tinontongan mu.’ Sog sododuꞌun koyon, mioksud og tinontongan ku bu mitongow u ion. 14 Tubus nituꞌ, miktaluꞌ ion dianakon nog, ‘Og Diwata nog mokogulanganan ta kituꞌ kobon nituꞌ, piniliꞌ non ika bagun nika kosunan og glegan non, bu bagun nika dosop motongow og Sosoligan non kituꞌ nog Midulus, bu bagun nika modongog og taluꞌ nog lumuas sog dili babaꞌ non. 15 Poꞌ ika og tumaksiꞌ dun dia sog glam nog gotowanan, ain mitongow mu bu og midongog mu kituꞌ. 16 Dadi, naꞌ a na mogalangalang. Pogbuat a, mangka a pokpobunyag. Poꞌ bianan sog kopoksabi mu nog ngalan non, kugasan og dusaanan mu dun.’
17 “Dadi,” long ni Paul dun, “dangan minuliꞌ u sog Jerusalem koni, minangoy u mogyakin dituꞌ sog Poktomuyan ta kituꞌ. Sintak u mogyakin dion, gomonsunoy pa sog kilowkilowan mata, 18 mitongow u og Pogbayaꞌ nog piglogolun non akon. Long non dun, ‘Pogdaliꞌ a mawaꞌ sog Jerusalem poꞌ og koponaksiꞌ mu dianakon diꞌ tolimaꞌon nog gotowanan dini.’ 19 Dadi, tinabal u ion, ‘Apuꞌ, kisunan nilan da akon, poꞌ dia sog glam nog poglumpukan nog bansa Hudyu, ain tinumabuk dianika dion, pigdanog u ilan bu pingolobusu u ilan. 20 Minsan og kobunuꞌ kituꞌ nog taksiꞌ mu nog si Esteban, dituꞌ u pogindog bu kisuꞌatan u dun. Bu akon tanan og migipat nog glogdoyanan nog ain og minunuꞌ kituꞌ dianon.’ 21 Dadi, tinabal u nog Pogbayaꞌ nog, ‘Panow a na poꞌ poponowon ku ika sog molayuꞌ nog bonua, sog bonua nog ain konaꞌ Hudyu.’ ”
Si Paul siꞌoy og sakup dosop nog pigdotuꞌan nog Roma
22 Og gotowanan koyon dion mikinongog pa dia ni Paul. Tibua, dangan milabit non paꞌali sog ain konaꞌ Hudyu, mikpoglogapis ilan nog, “Bunuꞌ niu na og gotow koyon poꞌ diꞌ na ion pia potubuꞌon!” 23 Kobon nilan koyon moglogapis, pigokpasokpas nilan og glogdoyanan nilan sog ditas mangka ilan poksibukak nog glopug nog glupaꞌ sog ditas. 24 Dadi, og kounutan nog sundaluanan koyon, dinondag non sog sundaluanan non koyon mokposolod si Paul dia sog dialom nog kutaꞌ nilan koyon, bu pogdonogoy bagun ion mokposun bog iduma piglogopisan ma ion nog Hudyuanan koyon. 25 Dadi, dangan binitin nilan si Paul poꞌ pogdonogon ion, miktaluꞌ si Paul dia sog sundalu koyon nog migindog dia sog molani non nog, “Og botad taꞌ nog pogdonogon niu og gotow nog sakup nog pigdotuꞌan nog Roma nog saka daꞌ pa ukumoy?”
26 Dangan midongog nog sundalu koyon nog ion og sakup nog pigdotuꞌan nog Roma, migdaliꞌ ion mangoy sog kounutan non mangka non pogobitoy og taluꞌ ni Paul koyon nog, “Olo og gondunon mu sog gotow koyon nog saka og sakup ion nog pigdotuꞌan nog Roma?”
27 Dadi, og kounutan nilan koyon minangoy dituꞌ ni Paul mangka non ion sakoy nog, “Motud taꞌ nog sakup a sog pigdotuꞌan nog Roma?”
Tinabal ion ni Paul nog, “Motud ma.”
28 Dadi, tinumabal sop og kounutan koyon nog, “Akon siꞌoy misakup u dosop sog pigdotuꞌan nog Roma poꞌ mologan tanan og binayad u.”
Tinabal sop ion ni Paul nog, “Akon, saꞌan misakup u sog pigdotuꞌan nog Roma poꞌ bianan sog kobataꞌ dianakon.”
29 Dadi, ain og moksipi kituꞌ bosia moksumodia dianon, mitokiup ilan mawaꞌ dion, bu minsan og kounutan koyon misusa dun dangan kisunan non nog si Paul og sakup nog pigdotuꞌan nog Roma, saka ion og dinumondag malud dianon nog glantaylantay.
Si Paul pinitang sog sunguꞌan nog kobogolalannog bansa Hudyu
30 Og kolegan nog kounutan nog sundaluanan koyon, kosunan non tokodoy bog olo og salaꞌ ni Paul dia sog Hudyuanan koyon. Dadi, dangan miglogondow ion, pilumpuk non glam nog mokokotas nog boliananan bu og kobogolalan nog bansa Hudyu. Inubadan non si Paul mangka non oitoy sog piglumpukan nilan koyon mangka non pindogoy sog sunguꞌan nilan.