6
Slavar
1 [Paulus har gett instruktioner till olika grupper i församlingen, se kapitel 5. Den sista gruppen är slavar. Det romerska samhället var beroende av slavar. Under den första tiden var omkring nittio procent av befolkningen slavar. Även om slaveriet hade minskat var omkring hälften av den romerska befolkningen slavar, när Paulus skriver detta brev. De slavar som arbetade i gruvor och på fälten hade ofta det väldigt svårt, medan de som tjänade i hemmen kunde ha det mer drägligt. Vissa av dessa slavar var väl utbildade och tjänade som skrivare och läkare. Paulus hade tidigare skrivit att i Jesus är det inte längre slav eller fri, se Kol 3:11. Vad innebar det uttalandet i en församling som växte och bestod av både slavar och slavägare?]
Alla som bär slaveriets ok ska anse sina herrar värda all respekt, så att Guds namn och läran inte smädas.
2 De som har troende herrar ska inte se ner på dem för att de är bröder [i tron], utan tvärtom tjäna dem så mycket villigare eftersom de som tar emot deras goda tjänst är troende och älskade. Så ska du undervisa och förmana.
Avslutande uppmaningar
Högmod och girighet är ofta drivkraften bakom osunda läror
3 Om någon sprider andra läror och inte håller sig till vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) sunda (hälsosamma) ord och den lära som hör till gudsfruktan [evangeliet, till skillnad från myter, se 1 Tim 4:7-10],
4 så är han högmodig och okunnig. Han har en sjuklig lust (ohälsosam stark iver) att diskutera (debattera) och strida om ord.
Sådant leder till
avund (missunnsamhet),
bråk (grupperingar, splittring),
förtal (fiendskap),
ondskefulla misstankar (en inställning där man alltid tänker det värsta om människor)
5 och ständiga strider (konflikter) mellan människor med fördärvat sinne
som har tappat bort (blivit bedragna) sanningen
när de menar att gudsfruktan ska ge vinst.
[Det är slående hur dessa egenskaper står i skarp kontrast till kvalifikationerna för en ledare i församlingen, se 1 Tim 3:2-12. Paulus utvecklar nu faran med materialismen. Ämnet tas upp i följande stycken, se vers 6-10, men även i vers 17-19. Brevet har en kiastisk struktur vilket gör att ämnet återkommer och hör ihop.]
Förnöjsamhet
6 Men gudsfruktan förenad med förnöjsamhet
är verkligen en stor vinst.
7 Vi har inte tagit med oss något in
i denna världen,
därför kan vi inte heller ta med oss någonting härifrån.
8 Har vi mat och kläder
ska vi vara nöjda med det.
Kärleken till pengar är farlig
9 Men de som vill (strävar, planerar för och har som enda ambition att) bli rika,
faller i frestelser och snaror och många ovisa och skadliga begär
som drar människorna ner i fördärv och undergång.
10 För vänskapen (kärleken) till pengar (ordagrant ”vänskap med silvermynt”)
är en rot till all (alla sorters) ondska [plural, som nyss nämnts i vers 4-5, 9].
[Ofta citeras detta ordspråk felaktigt med att ”pengar är roten till allt ont”, vilket inte är sant. Ett exempel är syndafallet, innan det ens fanns pengar, se 1 Mos 3. Paulus konstaterar i stället att det är vänskapen och kärleken till pengarna, som är roten till den ondska som nämns i föregående verser. Det är girigheten och habegäret som orsakar avund, förtal, splittringar, tvister, frestelser och skadliga begär.]
Somliga har i sina försök (längtan efter något då man inte väjer för något)
vandrat från tron och genomborrat sig själva med många smärtor (samvetskval).
Fly vissa saker - kämpa för andra
11 [En människa som vill följa Gud behöver fly från vissa saker, följa efter andra och kämpa trons goda kamp för att behålla dem. Man skulle kunna översätta dessa tre verb med ord som alla börjar på bokstaven f: fly, följ och fighta. Paulus uppmanar nu Timoteus:]
Men du gudsman (du som tillhör Gud, som är avskild för hans tjänst):
Fly (ständigt)
allt detta [ordstrider och kärleken till pengar, se vers 3-10].
Följ (sträva ständigt efter):
rättfärdighet (att leva rätt, i fullkomlig harmoni med Guds vilja),
gudsfruktan,
tro,
kärlek (som är osjälvisk och utgivande),
uthållighet (balans, tålamod, att stå fast även under prövningar),
mildhet (styrka under kontroll, rätt balans av känslor och vrede, fri från hämndlystnad och bitterhet).
12 Kämpa (fighta, var ständigt delaktig i)
trons goda kamp [som en tävling på en olympisk arena].
Håll fast det eviga livet som du blivit kallad till,
och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen.
[Syftar på Timoteus dop eller ordination till tjänst.]
13 Jag [Paulus] befaller dig [Timoteus]
inför Gud (i hans närvaro), som ständigt ger liv åt allt levande,
och inför Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
som vittnade med den goda bekännelsen inför Pontius Pilatus.
[Jesu uppdrag var att vittna om sanningen, se Joh 18:33-37.]
14 [Detta är vad jag befaller dig:]
Håll detta bud (ditt uppdrag)
obefläckat (rent)
och oklanderligt (så att det inte finns något att anmärka på).
[Var sann, lev det på ett sådant sätt att ingen kan kritisera det.]
Gör detta tills vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) uppenbaras [då han kommer tillbaka för att regera här på jorden].
15 Hans uppenbarelse kommer att bli synlig vid hans rätta tider.
[Pluralformen av tider antyder att Guds rike uppenbaras successivt i flera steg, se Apg 1:7.]
Han som är den salige (glada, välsignade), ende Härskaren,
kungarnas Kung och herrarnas Herre.
16 Han som ensam är odödlig och bor i ett oåtkomligt ljus,
han som ingen människa har sett eller kan se –
honom tillhör ära och evig makt. Amen (låt det ske).
Uppmaning till de rika
17 Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av.
18 Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig.
19 Då samlar de åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.
Förbli trofast
20 Käre Timoteus, bevara det som har anförtrotts dig (finansiell term för något som har satts in på ett konto).
Vänd dig bort från
det oandliga, tomma pratet och invändningarna från det som kallas
kunskap [grekiska ”gnosis”] utan att vara det.
21 Några har bekänt sig till detta,
och har kommit bort från tron.
Nåden vare med er.
[Paulus avslutar brevet med att rikta sig till ”er”, plural, vilket indikerar att brevet var riktat till Timoteus, men lästes upp för alla de troende i husförsamlingarna i Efesos.]